Då har vi tagit oss in i november och hösten den blir mörkare och mörkare!, Jag brukar säga att nu har det mesta av den vackra hösten försvunnit när löven har fallit av träden och det blir den jobbiga delen av hösten tills vi förhoppningsvis får någon snö, Men med dags temperaturer på 15 grader plus som i går så är det ingen snö eller vinter känning i kroppen, Jag har tagit på mig vinter pälsen på jobbet även om det inte är kallt så är det gott att ha det på sig när det har regnat konstant varje natt över en vecka nu är ingen höjdare att vara blöt från topp till tå när man är ute 4/5/6 timmar per natt.
El bilen är nu lagad och i full fart igen. skönt att vara tillbaka i det fordonet man är van vid och blir som en kompis när man tillbringar 6 nätter per vecka i den bilen, Lite bidrar man förhoppningsvis till miljömässiga när man använder el i stället för något annat drivmedel och är väldigt smidig och använda inne i staden och nattetid är man ganska själv i trafiken.
Nu när jag dricker mitt morgon kaffe!! 11.46 ja man måste sova något efter nattens jobb så nu skiner solen och det är sannerligen inte ofta solen har titta fram den senaste tiden. Samtidigt som vi går in i kylan så har min Maria plockat fram solfjädern och fläktar bort värmen så det är skillnad på klimatet världen över och Lima Peru väntar dom nu in sommaren lagom till julstressen och där som här börjar det bli jul pyssel i affärerna men jag blir aldrig riktigt van vid detta att fira jul i Shorts! hur som så är vi vana vid snö och kyla på julafton så jag föredrar julafton i snö!.
Att sörja en nära som har gått bort är en naturlig del av livet och det får ta den tid som det tar och minnena kommer alltid följa en hela livet fram, Men allt som ska ordnas tar mycket av sorgearbetet det är tusentals saker och tankar med allt från räkningar namnbyten på allt från vatten räkningar till diverse annat i pappers väg, Rullatorer kryckor och andra hjälpmedel ska lämnas tillbaka och det ska rensas hit och dit! och varje gång man gör något så finnes det alltid något minne förknippat med det man gör .
November är vi nu i, jag känner mig som jag fortfarande är i början på detta märkliga år tiden den rusar fram men på något sätt känns det som vi står och stampar på samma plats i alla fall, saker som vi alltid gör och upplever har blivit flyttade och inställda, Det liv vi vanligtvis lever har blivit ruckat på och troligtvis så kommer nog aldrig våra liv bli detsamma som före corona viruset, Men vi ser hur både natur och hälsa kan påverka våra i vanligtvis så bekymmersfria och goda liv, Vi måste tänka oss för hur vi lever och respektera natur hälsa och andra personer.
Begravning och alla helgona helg blev det samma vecka så vi fick börja med att minnas våran far med detsamma, Stämningsfull och fullt av minnen har vi nog alla upplevt gånga helg för vi har alla någon när och kär som gått bort, känns skönt att kunna tända ljus och lägga en krans på våra gravar eller i minnes lunder att visa att våra nära och kära lever kvar i våra minnen,
Men vi får inte glömma bort att ta hand om våra nära och kära som finnes med oss, Ibland känns det som att man börjar bry sig när personen går bort! tiden finnes inte i vårat stressade liv till att ge det lilla som behövs till de som behöver och sedan är det helg plötsligt försent, det är inte så mycket som behövs för att få en person som vi håller kär att kännas sig uppskattad och behövd, Minnas ska vi göra men vi måste alltid ta hand om våra nära och kära vi har runt omkring oss livet är kort och skört var rädda om det.
Nu är kaffet slut och nu är det dags att fortsätta med livet framåt, en tanke slog mig Se framåt eller tänka bakåt! kanske bäst att göra båda, Ta hand om er alla och tack för att ni läser mina rader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar