måndag 14 oktober 2019

En blöt natt! vackra höstfärger, På promenad

Ja nu var det en ny vecka igen; Vart tar tiden vägen och det som händer är att jag blir äldre och äldre; eller blir alla andra yngre, nåja vi går väl alla åt det hållet en dag äldre och mer klokare varje dag och med nya upplevelser och erfarnheter i lvet, livet det lär och ger och bäst att vi utnyttjar dagar och livet till det bästa.

Första natten denna vecka blev en blöt historia.Blöt natt det kan betyda mycket olikã saker, men i det fall var det min arbetsnatt; och det fullkomligt öste ner och det var inte något fint varmt sommarregn  utan det blev sjöar och dylikt på gatorna,blöt blev jag ända från skosulan till mösstofsen!, och en liten öppen elbil utan dörrar var definitivt inte bästa åkdonet denna natt; Men jag bet ihop och utförde arbetet på bästa sett; Men svor för mig själv att ett innejobb borde nog inte vara lika blött; men oftast är det skönt att vara utomhus och jag störs inte att vara ute på natten då är det oftast lugnt ute bara jag och tjuvar och banditer ute!.

Söndagen då sken solen och var en vacker höstdag så är väldigt konstigt att vädret kan ändra på sig så snabbt;och tyvärr så fanns ej tiden för någon solskens promenad med kameran igår, Endast blev det en rullator promenad i det vackra vädret och gott var väl så så vi fick lite frisk luft; mesta tiden av söndagen gick åt till att redigera bilder ca 3000 men var enkelt för något måste ha varit fel! då många bilder mer en vanligt var skakiga  och gick direkt i papperskorgen,Antigen var jag nervös eller så har jag ställt in kameran fel! och mera avancerad kamera bättre bilder jomenvist sa norrlänningen! men man måst ochså kunna ställa in alla finesser och jag jobbar på det!.

På sistone när jag tagit mina promenader så har det varit grått och regn men fortfarande är det vackert med alla färger, och konstigt nog så tror man att blå himmel och sol ger bäst bilder! men jag vill ha kontaster och lite dramatisk moln och lite olika ljus så oväder det kan gynna bilden!.

Arboga är vackert i höstskruden men Arbogaån som fluter igenom satden och gamla trähus finnes det mycket att föreviga på bild; Ja jag har fotoat mycket här i Arboga men alltid så finner man något nytt eller ny vinkel eller på något sett förändrar på miljön eller motivet så jag blir nog aldrig mätt på det vackra här i staden.

Jag försöker komma i håg och ta mi i kragen att skriva mer; när jag väl får fart på pekfingret så blir det alltid mycket skrivet; men det är många saker i elden och jag behöver uppfinna mera timmar på dygnet så jag ska på prova med 27 timmars dygn!! mindre sömn och mer kaffe.

Ha det gott ni alla och kom i håg att krama din nära och ta hand om dina kompisar och ring den du inte har kontaktat på länge, alla blir glada när dom hör något från just dig, Lite höst bilder från staden blir det, God kväll och Tack som alltid







torsdag 10 oktober 2019

Ur led är tiden! eller atta vara vaken på fel tidpunkt

Sova måste man göra eller i alla fall så mår man nog bättre då,sedan jag kom hem från Peru så har det blivit lite si och så med sömnen; nu norde kroppen vara i rätt tidzon igen så kan ju inte skylla på det längre, Tankarna är röriga och längtan efter Maria är stor!Men hälsan måste bevaras och måste få ordning på sömnen.

Missöden och rörig vecka har det varit, regn och rusk, men alla gör väl vi våra misstag; ofta tänakr jag att jag är den ende! men tror nog vi alla har våra egenskaper och göra våra fel,fel går allt som oftast att rätta till och sedan går vardagen igen.

Tankar på att göra något nytt och helt annat finnes ofta i mitt huvud men man måste försörja sig och sin kära så då är det enklast och tryggast och fortsätta i sina invanda fotspår; och känslan att vara behövd och kunna vara till hjälp är väldigt trygg, Min far och jag har våra rullatorpromenader ihop! jo det är bara den ene som använder rullator; men det är skönt att finnas tillgänglig och var lite fel magkänsla när jag var borta 1 månad och vi fick hoppa över promenaderna

Samtalet tar aldrig slut och det er alltid på; När jag och älsklingen talar på skype så går timmarna fort och alltid finnes det något att prata om och skratta tillsammans om,Mycket planer har vi om ett normalt sambo förhållande och alltid kunna äta frukost tillsammans och alltid kunna känna varandra nära,

Ofta tänkar jag på vad andra tycker och tänker och lätt är det att anpassa tankar och hur man beter sig efter hur andra gör tycker och tänker! men det blir konstlat när man ser hör! vad f_n det är mitt liv och då måste jag leva det som jag vill! säger jag till mig själv, och då fungerar saker  bra och jag tänker att jag är en högst normal och enkel person med ett liv som är inte helt fel; skrattar lyckligt tillsammans med mina nära och kära .

Mummel i busken! är mitt utryck och ska nog patentera det! jag är ju dum nog att säga vad jag tycker och tänker i alla lägen!! och när man är överäns! om att så är det och ska framföra det till högre ort!!! eller på chefens bord! då blir det tyvärr väldigt ensamt då jag står kvar och alla andra tar ett kliv tillbaka!!! och ingen dom törs stå vad som blev sagt vid fikabordet eller dylikt! så då blir jag kvar själv i stormens öga! tänka nära alla dessa buskmummlar törs stå vad dom säger!!

Livet är kort och vi mäste ta vara på det! ibland känns det som tiden bara rinner iväg och måste föröka ta tag i drömmar och vad jag vill göra, Fotografera är något jag har stor passion för och kan tota i hop någon rad då och då, Kanske det finnes något som kan klicka i hop med mina ideer! uupps nu är det snart dags för jobb igen, tack för att ni lyssnar på mig

Sov så gott med sköna söta drömmar, ses imorn sa dom på macken, kanske vi ses snart








tisdag 8 oktober 2019

Solsken i Järle! Åter i rallyskogen bland motormuller och bresladdar

Så var då semestern slut och tillbaka i Rallyskogen blev det i Lördags,Men så mycket skog var det inte då jag parkerade mig på ett gärde och ingen skog i sikte på långt håll, som alltid så bär det av direkt från jobb och till evenmangen på lördagar; frusen efter en kall natt så den strålande solen välkomnades väldigt varmt.

Färden från Arboga till Järle där det finnes en Tåg station men tror inte x 2000 stannar där men väl är det en musei järnväg och samtidigt så är det en metropol i rlalyvärlden då det tävlas flitigt här på dom fina rallyvägarna, Rally i bygden stod det på banderoller  när jag letade mig ut till sträcka 1 men jag blev upplyst om det var sträcka 2! senare så så upptäckte jag att sträckorna var väldigt nära, Alltid spännande att ge sig ut på rallytävling utan någon som guidar eller utan karta! men kartan från midnattssolsrallyt dög gott den med!

Parkering gick bra och den framför varande bilens chaufför erbjöd sig att flutta på sig bil för att göra mer plats åt mig Tack tack sa jag men jag ska till sträcka 1 och fortsatte! men 5 minuter senare så upptäckte jag att det var på samma plats och jag kunde gott ha parkerat där jag var.

Parkerat och klart och ryggsäck på och den satt på ryggen hela dagen och tur var väl det, för att förklara det så hoppar jag fram några timmar i tiden och när någon bjöd på en breee sladd och jag fick en sten i ryggen! då satt ryggsäcken väldigt bra på plats.

Men åter till handlingen en promenad som alltid blir lång och kondition skdar aldrig,Jag hade någonstans i hjärna att jag borde inte vara långt från där det var action på midnattssolsrallyt; trots att man har kört mycket tävlingar och varit på ännu mer tävlingar som publik och fotograf så har jag svårt med minnet och hitta rätt, men alltid är det spännade att leta sig fram till någon bra plats för att fotografera

Mingel blir det alltid, Ny som gamla bekanta träffar man alltid och det är en väldigt stor del av detta med att vara ute på tävlingar, Den sociala kontakten är alltid väldigt uppskattad för bilar har man sett mycket så det både blir bra och över! när föråkarna började röra på sig och vi stod bra på plats i den värmande solen; så börjar alltid spekulationerna vem är snabbast och blir det någon action. och samma sväng med olika förutsättningar det är nog alltid det att olika personer ser olika på samma saker.

Volvoåkarna gör oss aldrig besvikan och dom är inte blyga på gasen och till den tävling så var det några som gjorde comeback och var 30 år jubileum för den fina och väldigt viktiga voc Klassen som sett många goda rally förare och kartläsare igenom åren.

En gemytlig dag hade vi på gärdet ochlugnt och städat var det i svängen som bjöd på mycket action när midnattsolsrallyt i somras; men alltid är det någon som ska vara värst! så när Jari Saarinen glömde svänga och bromsa? så var vi många som vaknade till och han hade en brutal fart ut på gärdet där det var plöjt och harvat, Så där blev det en bresladd i på gärdet.

Någon mer bil hade lite tillbud i svängen men en rätt lung dag på rallyvägen där jag tillbringade några timmar solbränd blev jag inte men inte frös jag, och god underhållning och trevligt sällskap hade jag, så var gott att vara tillbaka i rallysvängen igen.

Tack till alla jag träffar och tack till alla som gillar mina bilder, och ses snart i skogen igen, Ha det gott ni alla Mvh Stefan
















Hösten är här, kalla nätter, utan snus i 4 år

Då var det höst! vackra färger och frisk luft,och tillbaka i verkligheten efter haft en härligt skön semester; Luften går liksom ur och man får börja om från början när man är tillbaka hemma, tidsomställning och sakanar gör jag min älskling Maria otroligt mycket,Tur är att vi har skype och andra sätt att hålla kontakten med

Peru går mot våren,så var lite fel att åka från våren till hösten! men hösten och alla dess vackra färger och frisk luft tillhör en av mina favoriter, och trots att jag varit lite offside och i fel tidzon så har det blivit några promenader här hemma med kameran, och det lyser av alla möjliga färger i trädgårdar i skogen och naturen, så en del vackra bilder blir det

Kallt om fingrarna blev det direkt vid återupptagande av jobbet, då det har varit både 1 och 2 och flera minusgrader under arbetsnätterna och det tar ett tag innan man vänjer sig, i slutet av vintern då är minus 1 nästan kortbyxväder,Njae kanske inte för mig då jag är frusen av mig, men tänker på dom som använder shorts året runt och det förblir alltid en gåta hur dom kan klara det, Men vissa kanske är som hästar kall eller varmblodiga:

Oftast försvinner skrivkrampen när jag bara tar tag i skrivandet,Mitt stora problem är att göra alla saker direkt! annars skjuter jag upp det i evigheter, så nu flyter bläcket;Hmm kanske inte bläck i datorn,Att totalt koppla av allt under en semester månad det är för mig viktigt och energi framkallande men ochså går det lite trögt att komma igång, och samtidigt helt plötsligt vara ensam och utan dom smittande glada skratten och allatid ha min älskling vid sidan det är tungt, Så ni alla som har eran kära nära och alltid! skatta er lyckliga för det och njut och ta hand om varandra.

Slut på snus, njae det tog det inte,Men om man ger sig den på det så går nästan allt,Slutet av September 2015  så då tog jag beslutet att nu får det vara slut; 1 och en halv dosa snus om dugnet det kan inte vara bra för varken hälsa eller plånbok, så jag avslutade den dosan jag hade och svårt jo då! och ännu idag kan jag ibland känna ett väldigt sug efter en prilla. men jag kämpar på och oftast känner jag inget som helst behov av något snus, så om ni funderar på att sluta snusa eller röka, Bestäm er och då kämpar man sig igenom det och mår gott och friskt.

Bjuder på lite höstbilder i denna blogg och återkommer med mera bloggar från nutid och från den nyligen avslutade Semestern i Peru, Stort tack som alltid för att ni läser mina rader, Ta hand om varandra





tisdag 1 oktober 2019

Panik i Mexico City, Resväskan på efterkälken

Semester den går fort,Tiden den rusar bara fram, och att farväl till min älskling är alltid lika hårt och ledsamt,Tur är att nuförtden går det väldigt bra att hålla kontakten på många olika sätt även om man är långt ifrån varandra,Hade varit ännu mer ledsamt och långt om det hade varit för 30 år sedan och behövt skicka brev med postverket,Så världen den bli mindre på något sätt så det är skönt.

Men nu skulle denna blogg handla om min hemresa, och det började trögt redan på flygplatsen i lima,i hallen där man ska checka in där tillåts bara den resande med biljett att gå in, så gäller att kunna ta sig fram dit man ska,Min desk! eller check in vet inte vad man skriver på svenska jag börjar nog bli internationell! ler fanns ej med på tavlan men efter någon timme så märkte jag att den var redan öppen och incheckning var i full färd.

Där tog det tyvärr tid och jag vet ej vad som ska kollas mer på denna flygplats än på andra platser, oftast kan man checka in själv men det provade jag men fungerade ej, så drygt 1 timme tog det innan jag och väskan var incheckad, så man ser när man är ute! så det fungerar oftast väldigt bra med saker här hemma i Sverige, och Peru är något av innofficiell världsmästare på byråkrati och onödigt pappers och tidsåtgång!.

Då visste jag redan att flyget var försenat,Men då han vi ochså med en fika  innan jag skulle ta mig igenom säkerhetskontrollen,mycket folk var det i resturangområdet och TV var på plats med filmkamera och reporter; Men var nog troligen inte mig och Maria dom var ute efter, för kameramannen läste lugnt vidare på sin tlfn när jag ställde mig brevid, efter ett att sagt hejdå och många kramar till min älskling så blev det säkerhetskontroll och promenad mot gaten som gick friktionsfritt.

På flyget så blev jag parkerad på fönsterplats och hade god utsikt alltid intresant att se när man flyger men snart skulle vi ut över havet och mörkt blev det, men lite av Peru och Ecuador såg jag innan mörkret la sig över vyerna, flyget var ca 1 och en halvtimme sent vid avgång och det gjorde mig lite fundersam över hur jag skulle hinna; 2 timmar had jag i väntan i Mexico city och det borde vara en stor flygplats med tanken på att staden är stor.

Inflygningen över Mexico city var en imponerade syn tyvärr hade jag lagt ner kameran då, jag hade bråttom och tur att jag satt rätt nära utgången, men att se denna en av värdens största städer i mörkret var väldigt mäktigt och skulle vart fint att haft på bild,Men man får inte allt här i världen och ryggsäcken och jag var beredd på en tjurrusning mot nästa flyg.

Landning gick fint och bra men när vi stod still så hade jag ca 25 minuter  till nästa flyg skulle lyfta, då hoppas man att flygplats personal ska underlätta och hjälpa ja! en del hjälpa och hejarop i diverse högtalare som efterlyste MR Pettersson, Men att skriva in sig immigrationen med ett långt pappersark var nödvändigt även fast jag skulle vara i landet i 27 minuter! och när jag inte hade skrivit rätt fick jag göra om och låna penna! nej gå tillbaka sa han i immigrationen! då känns det som paniken kommer!.

Lugn sa jag till mig själv och bytte immigrationsdisk och fyllde i resten och blev godkänd, sedan blev det en lång språngmarsch, han till och med ett toalett besök i flykten och när jag passerade där jag skulle ha väskan fick jag ett gate nr och orden! väskan skickar vi i morgon,Till slut så nådde jag min gaten och personalen såg glad utt att siste passagerare var på plats,Denna gång fick jag plats ut mot gången och vi var 2 personer om ett säte för 3 det är väldigt skönt på en långflygning med dryga 10 timmar så jag kunde pusta ut.

Boeing dreamliner skapade rubriker i våras när den fick flygförbud i våras när det var något teknisk fel ochj något eller några plan gick i backen, nu satt jag på ett sånt fint och nytt modernt plan och denna gång så tog sig planet ända fram till slutdestinationen Paris, men där var jag inte hemma men i Paris hade jag tid och jag hann med mitt plan som gick till Stockholm 3 timmar senare.

Jag hann med en buss från Arlkanda kvart över 12 och var hemma i Arboga under natten vid ca klockan halv 4 så en lång resa var äntlgen över, och på Arlanda fick jag hjälp med att kunna dirgiera hem min väska när den kom till Sverige, ett och halvt dygn senare så kom då väskan som blev på efterkälken i ;Mexico, så det fungerade bra och var första gången som jag inte haft alla saker med mig på en flygning och då har jag gjort många flygningar.

Önskar alla en godnatt jag ska snart till jobbet! men tidsomställning gör sig påmind, Tack som alltid för att ni läser mina rader och ser mina bilder, Det uppskattas väldigt mycket, Ta hand om er alla,. så ska jag skriva mer om min peru resa, och nu har jag alla bokstäver!!








måndag 30 september 2019

Min älskling du får mig att le må bra och se livet och världen i kärlekens ljus,På varsin sida av jorden igen

Jag har dig djupt i mitt hjärta,Du får mig att le skratta och må gott,Nu har vi hela oceanien i mellan oss igen,hjärtat det glöder och blöder på samma gång,jag hoppas vi snart kommer att kunna vara på samma plats för alltid, Vi har så mycket att ge varandra, och vi kan sprida glädje och ljus till våra nära och kära och alla andra.

Ditt varma leende och din omtänksam och tankfullhet smittar av sig, Du Maria är mitt liv mitt allt och du får mig att vakna upp och le, vi har våra stunder där det blåser! men det reder vi it och sedan går vi framåt hand i hand igen! det som varit är historia, lång fram i framtiden ska det vara du och jag, varje morgon varje dag och natt,

Tack för underbar månad i ditt och mitt hem, Lima är långt bort men du är alltid nära och djupt i mitt hjärta, nu kämpar vi var för sig på varsin sida av jorden, men vi hjälper och stöttar och skrattar och gråter tillsammans, du är min och jag är din, Te amoooo Mucho mi amor







fredag 30 augusti 2019

Åska regn blixtrar och strömavbrott,fikapaus vid Lockmora

Torsdag natt! då brakade det lös på himlen och i skyn! ofta blir det nu rejäla åskoväder! och jag vaknade av det lyste upp! och small samtidigt så då var Tor nära! och då är man inte så kaxig när det är rejält med blixtar och ofta! så är bäst att krypa längre ner under täcket! njaeee

Jag tog mig ut på trappen och med kameran i högsta hugg och så dags hade det ochså börjat regna med väldigt hög intesitet! och fånga blixten med kamera ja det är inte så lätt! man kan ju plocak fram staiv och kära med långa slutartider! men mitt sätt är med lite lagom tider! så kan man vara staig på handen! och det blev några fina bilder på ovädret och med blixten! och när jag var som bäst på gång! att fotografera ja då gick strömmen och det blev kolsvart! och tror nog hela staden var mörk! men tror nog dom flesta sov! eller vaknade någon mer än mig!!.

Efter någon timme så var ovädret över och tog sig nog mot! Köping eller Kungsör, och väldigt glad var jag att det upphörde med regnet då det var snart dags att ta sig ut i mörkret och jobba! och det går lättare utan nedebörd! även om det kom lite avlägsna bixtar och dunder någon timme mer under natten! men lite oväder och dunder är lite spännande och uppiggande!.

Nu börjar det närma sig med stormsteg Semester! och det är verkligen väldigt välbehövligt! då jag känner att energin den sinar och behövs fyllas på med ny så att det sena hösten och vintern ej ska bli för outhärdlig! och nu är väsakn packad! och blev mest godis i väskan!! kläder och dylikt har jag redan på plats i Marias garderob, och vintervädret i Lima är trots allt behagligt och ligger på ca 15 grader + dagtid men det värsta är ju kvälls och nattetid i husen! då det inte finnes någon värme! så att sova med långkalsonger och mössa är en god ide!!.

Torsdag morgon så tog jag och min far oss till Lockmoragården i Kungsör, där Vincent och kompani stod som värdar för veteran orientering! och högsommarväder med sol hade dom ordnat med, och bra när det är nära, och ochså min fars födelseort och han har Lockmora omgivningen som uppväxtplats, nu blev det inget tävlande denna dag, men gott nog så tog vi oss dit för en fika, och min far fick träffa på många av sina kompisar så var en givande förmiddag i den strålande solen, och med en god fika och ett fint arrangemang så fick vi oss en trevlig förmiddag, och jag han med en tur ut i skogen och fotograferade.får hoppas att hälsan går åt rätt håll så vi kan bli med igen under nästa vår.

Fredag kväll är det nu när jag skriver, och nu börjar resväskan bli full! och som alltid så har man nog packat för mycket! men den eller det är nog bäst att ha med mig! det kanske är ett resonemang många har när vi packar! hellre för mycket än för lite principen!! vågen visade 16 kilo så det nog lagom!! jag är förundrad hur maria lyckades med att fylla på 29 kilo i samma väska när hon flög till sverige!!.

Endast jobb i natt och sedan 5 härliga semester veckor! och semestern börjar med rally! Emk kannan avgörs i morgon så jag ska göra ett försök att hinna med lite bilar på SS1 för sedan går bussen till Arlanda redan på lördag eftermiddag, och resan går via Amesterdam och sedan till den största flygplatsen i världen! Atlanta till antalet passagerare , som tur är har jag 4 timmars väntan där!

Önskar alla er en trevlig och skön helg, och som alltid så tackar jag det varmaste till er som läser, ta hand om er och era nära och kära, så hörs vi när jag landat och vaknat i Lima någongång i början på nästa vecka, ha det gott